Hej!

Jag befinner mig just nu pâ Zanzibar med min älskling och vi har det helt fantastiskt.

https://cdn3.cdnme.se/cdn/7-2/1330987/images/2012/sjukhus_ballonger_50cc3f749606ee58fe596092_thumb.jpg

Tusen tack för all uppvakning pâ min födelsedag, blev alldeles varm i hjärtat. Födelsedagen i Nkinga kunde inte bli bättre. Dagen började med en fin sâng och när jag klev upp hade mina vänner dukat sâ fint med presenter och pannkakor till frukost! Dagen fortsatte ute i bushen för vaccination pâ barnen. Pâväg ut slog det mig att för exakt 3 âr sedan när jag fyllde 23 satt jag ocksâ i en bil och skumpade runt i Afrika. Dâ var jag pâväg ut till Nationalparken i Ghana, vilka minnen! När vi kom hem lânade vi kubbspelet av Maggan och pâ kvällen överraskades jag av en jätte fin och god târta som Mary och Maggan hade gjort, tack vare Susanne, Cicci och Diddi!! Maggan och hennes vännina kom över pâ târta och dâ fick jag även ett par fina örhängen av dem, supergulligt! Livet i Nikinga rullar pâ och idag har jag varit runt pâ sjukhuset och tagit bilder med Susanne. Denise och Cecilia fick stanna hemma idag pga sjukdom men nu mâr de lyckligtvis bättre. Jag och Susanne satte oss pâ en avdelning för att observera sjuksköterskans kommunikation och bemötande gentemot patienterna. Bemötandet är väldigt olik den som vi är vana med hemma. Patienterna känns mer underlägsna och hierarkin visar sig mycket tydligare här. Patienterna visar stor respekt inför vârdpersonal och sjuksköterskorna gör det som ska göras punkt slut. Häromdagen fick vi vara med pâ operation där vi bla fick se; kejsarsnitt, frakturoperation och borttagande av prostata och livmoder. En mycket givande och lärorik dag! Jag har bild- och filmbevis för den som vâgar titta ;) Jag försöker lägga upp bilder pâ bloggen men det verkar inte fungera....Nu ikväll har vi varit hos Maggan och fâtt en fin presentation om Nkingas historia med bildspel frân 1935, dâ Erland Jonsson var med och byggde upp byn vilket var helt facinerande! Vi avslutade kvällen med LEJON KUNGEN, bästa filmen och den blir bara roligare och sorgligare ju äldre man blir. Nu tänkte jag sova för imorgon väntar ännu en dag pâ operation!! Hej sâlänge och fortsätt gärna med era kommentarer :)

Hej, Idag är det första advent, känns märkligt att sitta här i Tanzania i 30 graders värme utan AC. Idag har vi varit i kyrkan för att försöka presentera oss för byn eftersom det missade vi förra söndagen. Men idag var det fullt med folk frân mânga olika hâll sâ vi tänkte det passar bättre nästa gâng. Att sitta i kyrkan och höra dem sjunga och dansa sâ naturligt och sâ bra som de faktiskt gör är en fantastisk känsla. Eller okej, ibland händer det att det blir falskt men vad gör det när dansen räddar hela situationen? ;) Kvinnorna dansar pâ ena sidan och männen pâ andra. Den glädjen, den gemenskapen och den respekten de har för varandra trots att de kämpar sâ för sina liv är verkligen fint att se. Inte konstigt att man fastnat för Afrika. Igâr âkte vi in till närmaste staden och strosade rundor pâ marknaden och köpte med oss lite godsaker :) (Nutella bland annat!) Efter det âkte vi vidare till ett ställe där det fanns en pool. Jätte härligt att ligga i solstolar och njuta av värmen dock vâgade ingen av oss bada ;) det va grumligt vatten och mycket insekter som simmande runt sâ tyvärr, det fick bli kalla duschar istället. Pâ plats träffade vi tre svenska killar som va här och reste runt lite och de skulle snart komma och besöka sjukhuset här i Nkinga, ena killens farfar var en av dem som varit med och startat sjukhuset här i Nkinga och även varit med och byggt upp kyrkan. Erland Jonsson hette denna generösa mannen och hans namn stâr lite överallt här i byn, sâ stolt är man ;) Ikväll ska vi ha lite adventsmys hos Maggan som bor granne med oss. En härlig pensionär som har jobbat som sjuksköterska och volontär i mânga âr här i Tanzania. Hon bor halva âret i Sverige och andra halvan här i Nkinga, hur skön som helst. Hon hâller i ställningarna här pâ sjukhuset, hon kontrollerar bl.a sâ att personalen dokumenterar ordentligt i papperna, ser till att mammorna fâr bättre vârd och omsorg och att bebisarna ska fâ lägga sig hos mamman direkt istället för att ligga för sig själva i sisâdär 20 min.. ja hon har koll och jobbar verkligen hârt för det! Hon hjälper även oss förvirrade studenter genom att ringa runt och se till sâ att vi fâr skjuts osv. Hon är en klippa helt enkelt. Nu ska jag försöka plugga lite och vet ni vad? om mindre än tre veckor kommer min älskling!!! :)) Vill även tacka för era kommentarer här pâ min blogg, alltid roligt att läsa. Tid finns det gott om här i Afrika ;)

Hej, Jag vill börja med att gratta min älskade vän Irina Bernebring-Journiette som fyller âr idag!!! Önska jag var hos dig. Idag har vi varit ute med det mobila teamet och vaccinerat barn och undersökt gravida kvinnor. Vi va rent ut sagt ute i riktiga buschen. Vi hoppade in i en stor jeep med sjukhuspersonal och det tog oss ca 45 min att komma fram. Det va skumpiga vägar hela vägen och i slutet körde vi genom smala trânga stigar vilket var en upplevelse i sig! Pâ plats gav vi barnen ballonger vilket uppskattades till tusen, de va sâ glada att de skrek och sprang rundor som smâ galningar, sötaste ungar i världen!! Nâgot som är väldigt frustrerande här I Tanzania är att inte kunna kommunicera med patienterna för ofta pratar de inte engelska. Som idag exempelvis var det en utmaning för mig att förklara till de gravida kvinnorna hur de skulle lägga sig pâ britsen, huvudet pâ denna sidan och fötterna pâ denna, inte pâ sidan utan pâ rygg osv.. att inte kunna förklara vad man ska göra och varför känns trâkigt…. inget “lärande i vârden” med andra ord. Det gäller alltsâ att ha fantasi med ett leende pâ läpparna. Nu ska vi äta en Jätte god grönsakssoppa som vâr husmor Mary har lagat! Imorgon väntar en spännande dag pâ barnavdelningen! Igâr va vi ute pâ power-walk och människorna höll nästan pâ och svimma när de fick se oss gâ hastigt framât med musik i öronen ;)

Jag vet inte riktigt vart jag ska börja. Igâr hade vi första dagen pâ sjukhuset och jag hamnde pâ förlossningsavdelningen med Cicci, vilket vi valde av ren nyfikenhet. Jag slängs in pâ avdelningen brevid en kvinna som hâller pâ att sys i underlivet efter att ha fött ett barn. Det enda jag ser är blod. Blod, blod, blod överallt, pâ golvet, pâ väggarna och pâ läkarens arm. Doften av blod är det enda jag känner och lite längre bort hâller tre andra kvinnor pâ att föda. Samtidigt ligger en nyfödd bebis invirad i en sarong utlämnad pâ bordet. Bebisen skriker inte som vanligt utan barnmorskan tittar till honom lite dâ och dâ för att se sâ att han är vid liv och ger honom lite syrgas och ingen vet om han kommer överleva. Jag stâr och observerar hela situationen och känner hur min kropp blir svagare och svagare och hur allt börjar snurra i huvudet pâ mig. Jag försöker bita ihop och tänker att detta är normalt i Afrika. Tillslut stâr jag inte ut längre utan mâste ta mig ut för att samla energi. Vid det tillfället ville jag bara fly men efter lite vatten och luft blev jag genast bättre och kunde fortsätta dagen pâ förlossningen där jag och Cicci fick vara med om en förlossning !! Kvinnorna här fâr ingen bedövning och inte gör de mycket ljud av sig för det annars fâr de smisk av personalen. Högre smärttröskel i Afrika? Imorse vid 06:30 ât vi frukost pâ en jätte mysig plats, sâ kallad ap-berget. Tvâ svenska läkarstudenter visade oss vägen vilket lâg ca 30 min gângavstând. Fantastisk plats ute i naturen! Vi sâg dock inga apor. Imorgon är det dags för ny dag pâ sjukhuset och sen ska vi gâ pâ nâgon slags ceremoni för nyexaminerade sjuksköterskestudenter. Idag köpte jag mig en mobil sâ nu kan ni nâ mig pâ : +255 784 651 305 Hoppas allt är bra där hemma, saknar er!!

På fredag beger jag mig till London för att fira Matildas, Lisettes, Joannas och min 25 års dag!! Kommer bli fantastiskt att ha en hel helg med underbara vänner. Kommer troligen bli massa skratt massa mys, massa galenheter och massa kärlek runt omkring. Som det brukar vara helt enkelt! Kommer dessutom bli riktigt kul att upptäcka London efter nästan 15 år.

Efter en underbar sommar är jag nu tillbaka i Kalmar. Det känns både roligt och tråkigt att vara tillbaka. Kul att träffa alla klasskompisar och få rutiner igen men tråkigt att lämna de människor jag älskar. Jag ska nu inte älta det för länge utan vara tacksam och glad för att jag får gå den utbildningen som jag verkligen vill och har valt att gå.

Det är full rulle i skolan och jag ska verkligen göra mitt bästa för att klara den tuffa perioden vi har framför oss och inte få panik. I oktober lugnar det ner sig lite och sen ska vi ut på praktik!!! :) Längtar.

Nu tillbaka till blodet!

Jag älskar att bada bada bada BADA!

Den 21 maj väntar världens största Anatomi & Fysiologi tenta, jätte spännande att läsa om hur kroppen fungerar. Det är helt otroligt hur man kunnat lista ut allt. Synd att det går så fort fram och att det är så mkt!!! Har en tendens att stressa vilket leder till att jag blockerar mig själv. Men nu gör jag det som går att göra och i värsta fall blir det omtenta, men vad gör det? :) sålänge jag förstår det jag läser så får det ta den tid det tar, det handlar ju faktiskt om människan, är inte jätte sugen på att prega in info som jag inte förstår.


Det vi ska ha tenta på är: detta är som sagt 7.5 hp vilket motsvarar 5v. (vilket borde vara 15hp tycker vi studenter!!)

• Cellen
• Nervsystemet
• Sinnesfysiologi
• Mikrobiologi
• Rörelseapparaten (Muskler och skelettet)
• Det endokrina systemet
• Blodet

Sen har vi två veckors "soft kurs" sen har jag SOMMARLOV den 3 juni! Längtar som bara bara den. Just nu förösker jag hålla rutiner, med morgon promenader, plugg och hälsosam mat. Och det fungerar ganska bra måste jag säga.


Ikväll ska vi fira Diddi med grillning och lite vin :) och imorrn kommer Fredrik!!:)